bitskemma

jag borde vara glad
och tacksam
och nöjd
jag borde känna lyckan spira
över de senaste äventyren och de kommande
över sommaren och solen
över att skolan är slut och att jag är hemma

men ändå..

det är som att det bara inte går
det gnager därinne
och retar mig
och gör att jag inte kan sova
för jag får ingen ro
det gör att min annars så slitna trötta kropp
är rastlös och uppjagad
och helt utan ro
det kryper
i varenda jäkla ben

i så många lägen har jag varit kall
känslolös och ointresserad
likgiltig och nonchalant
varför kan jag inte vara det nu

så många gånger som jag inte passat in
som jag kämpat
med det omöjliga
för att lösa det olösliga
till ingen nytta

jag har inget och allt att klaga på
jag har inget och allt att ha ångest över
jag letar efter allt och inget
och tror att det ska lösa det

jag är så trött
så trött på att vara ensam
trött på att vara ute
trött på att leta
trött på att inte leta
trött på att stå kvar själv medans det bara löser sig för allt och alla andra
trött på att bli gammal
trött att vara rastlös
trött på att vara trött

idag har jag lagt det positiva tänkandet åt sidan
det får komma tillbaks imorgon

just nu hade jag bytt ALLT
ALLT ALLT ALLT
mot att ha den där lilla rosa asken med den där lyckokänslan
som jag ville spara för någon månad sen
inte lycka över samma sak som då..
men lycka
a little piece of heaven

trött