bitskemma

idag

har jag redan dåligt samvete som fan så det kändes lika bra att spä på det lite..typ..=P

tänker på alla de jag sårat
för att jag alltid är rädd
tänker på allt jag förlorat
för att jag aldrig gav det en riktig chans
tännker på alla bra människor jag bara låtit gå förbi
för att jag vetat att jag inte kunnat ta tag i det just då

varför gör jag så
och varför tar jag inte bara tag i det

och nopp det här e inte ett av mina vanliga deppinlägg
det här är konstaterande av fakta
och eventuellt en bit på vägen
mot en lösning

blev nämligen mer påtagligt idag än någonsin
när jag kikade in på hans sida
påtagligt vad jag gått miste om
på grund av min egen rädsla
och mitt ego förmodligen
hur han gått vidare och skapat sig ett helt nytt liv
och hur det har tett sig

jag är jätte lycklig för honom
men det känns ändå såå dumt
för jag undrar hur man vet..

om det är som många säger att det finns en för alla
hur vet man då när man träffar honom
och tänk om man inte fattar det förrens efteråt..
vad gör man då

värst vad filosofisk jag blev idag då
men allvarligt

tänk om man missar sin själsfrände med en hårsmån
vad fasiken gör man då???